Svenska uppfinningar
Från metalltefat till styrbara kälkar – Sverige har satt flera egna spår i pulkahistorien.
Pulkan från ett soptunnelock
Georg Gillmert på JH Fabrikerna byggde om pressverktyget så att metallocken fick en liten kant och kunde användas som snöåkdon. En vardaglig industrimaskin gav Sverige en riktig vinterklassiker.
Källa: Jönköpings läns museum
Det flygande tefatet fick sitt namn från rymden
En rund pulka såg nästan ut som de tefat som dök upp i tidens science fiction-berättelser. Därifrån kom namnet på den svenska pulkaklassikern.
Källa: Jönköpings läns museum
När pulkan färgade byxorna röda
När de lackerade plåttefaten började rosta fick JH Fabrikerna klagomål. Lösningen blev att tillverka åkdonen i aluminium i stället.
Källa: Jönköpings läns museum
Snowracern fyllde 50 år 2022
STIGA lanserade sin styrbara kälke 1972. Konstruktionen byggde på ram, ratt och skidor, och modellen har levt kvar genom generationer.
Källa: STIGA
En föregångare hette Boggi
Enligt STIGAs historiska produktkatalog började företaget sälja den handbyggda styrkälken Boggi 1944. Idén inspirerade den senare Snowracern.
Källa: STIGAs produktkatalog
Ord och kulturhistoria
Pulkan har en historia som transportmedel långt innan den blev en färgglad leksak.
Ordet pulka är äldre än plastpulkan
Institutet för språk och folkminnen räknar pulka till de ord som kommit till svenskan genom samiska. Det har använts här i flera århundraden. Samiska har också bidragit med ord som jokk. Orden berättar om kontakterna mellan språk och kulturer i norr.
Pulka heter olika på olika samiska språk
Samiska är flera språk, inte ett enda. Institutet för språk och folkminnen visar att ordet för pulka skiljer sig mellan olika samiska språk.
En pulka kunde dras av renar
Nordiska museet visar samiska ackjor som användes för transporter vintertid. Det är en påminnelse om pulkans roll långt före dagens lekbackar.
Källa: Nordiska museet
Hela flyttlasset kunde följa med på pulka
Nordiska museet beskriver hur flyttbara föremål som skinn, ylletyger och husgeråd gjorde det lättare att ta med det nödvändigaste vid resor.
Källa: Nordiska museet
Från pulka till OS
Tänk att vanliga vinteråk har en avlägsen släkting som tävlar i de olympiska spelen!
Kälktävling redan 1883
En tidig internationell kälktävling 1883 gick mellan Klosters och Davos. Utförsåkningen skulle senare utvecklas till rodel som tävlingssport.
Källa: Olympiska kommittén
Rodel debuterade i OS 1964
I olympisk rodel används särskilda isbanor och specialbyggda kälkar. Det har gått en lång väg från nöjesåkning i Alperna.
Källa: Olympiska kommittén
Tävlingsåkare startar med pigghandskar
Efter starten ligger rodelåkaren på rygg med fötterna framåt. Den första accelerationen får åkaren bland annat genom att ta i med piggförsedda handskar.
Källa: Olympiska kommittén
Fötterna först eller huvudet först?
Rodel och skeleton kan se liknande ut från sidan, men kroppsställningen skiljer dem åt: rodel fötterna först och skeleton huvudet först.
Källa: Olympiska kommittén
Bob fanns redan i första vinter-OS
Fyrmannabob var en av idrotterna i Chamonix 1924. Senare tillkom fler varianter och även skeleton och rodel i OS-programmet.
Källa: Olympiska kommittén
Världens backar och rekord
Vissa människor nöjer sig verkligen inte med en liten kulle bakom huset.
Elva kilometer pulkaåkning
Leden går från Faulhorn mot Grindelwald. För att nå starten behöver åkaren först ta sig upp på berget.
Källa: Schweiz turistorganisation
Tolv kilometer i Fideris
Fideriser Heuberge erbjuder långa utförsturer på en väg som är stängd för vanlig privat biltrafik under aktiviteten.
Källa: Schweiz turistorganisation
Pulka med pannlampa
Den tolv kilometer långa leden vid Fideris är inte belyst. Den regionala turistinformationen beskriver nattåkning med pannlampa som en lokal vinterupplevelse.
Källa: Schweiz turistorganisation
508 kälkar på rad
Det officiella rekordet sattes i Bramberg i Österrike 22 januari 2017. En enorm kälkkedja gled nedför en preparerad snöslänt.
Källa: Guinness World Records
134 kilometer i timmen på snökälke
Guinness World Records noterar 134,368 km/h för ett åk på gravitationsdriven snökälke 2014. Det var ett särskilt rekordförsök.
Källa: Guinness World Records
Snöns hemligheter
Själva snön är full av överraskningar, från pyttesmå iskristaller till snöbollar som skapar sig själva.
Snöflingor gillar sex kanter
Vattenmolekylernas uppbyggnad ger isens kristaller en sexsidig grundform. Därför ser så många snöstjärnor symmetriska ut.
Källa: SMHI
Kyla ger ofta mindre snöflingor
Temperaturen påverkar hur snökristaller växer i molnen. Det är en förklaring till att olika snöfall kan se väldigt olika ut.
Källa: SMHI
Snöstjärnan väger nästan ingenting
SMHI anger att en genomsnittlig snöstjärna väger cirka 0,03 mg och rymmer storleksordningen 10 upphöjt till 18 vattenmolekyler.
Källa: SMHI
Det finns snöbollar som bygger sig själva
SMHI kallar fenomenet snörullar. Det uppstår när vinden får fäste i ett tunt lager lagom fuktig snö över ett hårdare underlag.
Källa: SMHI
Snö kan göra det tystare
National Snow and Ice Data Center förklarar att ett mjukt snötäcke kan dämpa ljud. Om det smälter och fryser till is kan ljudet i stället reflekteras.
Snöiga rekord i Sverige
Sveriges snöiga historia rymmer både rekord och väder som är svårt att föreställa sig.
Snörekordet är 327 centimeter
SMHI berättar att snön på mätplatsen i Kopparåsen nådde 327 centimeter i februari 1926. Lokala förhållanden gjorde snödjupet extremt. SMHI uppmärksammade hundraårsjubileet i februari 2026.
Källa: SMHI
En meter snö i Oskarshamn
Ett långvarigt snöoväder över norra Smålandskusten fick snödjupet i Oskarshamn att växa dramatiskt 3–5 januari 1985. Som mest rapporterades 110 centimeter.
Källa: SMHI
75 centimeter snö i oktober
SMHI listar den sena oktobermätningen 1926 som rekord för Svealand vid den tiden på året. Så mycket höstsnö är mycket ovanligt.
Källa: SMHI
Ibland kommer snön från en sjö
Snökanoner kan bildas över både hav och stora sjöar. SMHI beskriver hur sådana snöband kan ge stora snömängder inom ett litet område.
Källa: SMHI